Fotograf: Mattias Tiedermann
Åtta produkter fick utmärkelsen Exceptionell råvara 2019
Den 21 oktober premierades fem uppfödare med kvalitetsintyget Exceptionell råvara – den absolut högsta råvaruklassen i Sverige som bara ett fåtal når upp till varje år. Klassningen sker efter en mycket noggrann provning av Sveriges kockelit vid ett årligt Smakmöte.
Ett Smakmöte kan liknas vid en svenskt SM-final i köttkvalitet. På årets Smakmöte den 21 oktober provade kockarna sammanlagt 19 produkter från 12 uppfödare av köttslagen nöt, gris och fågel. Sammantaget fick fem producenter diplom för den höga kvaliteten på sina produkter.
– Att få utmärkelsen ”Exceptionell råvara” är ett kvitto på att vårt sätt att arbeta på – god djurhållning och tätt samarbete med restauranger – ger ett mycket bra resultat. Det känns fantastiskt att Sveriges främsta kockar tror på det vi gör, använder våra produkter och ger oss ovärderlig feedback som hjälper oss att utvecklas vidare, säger Karolina Wilczynska, uppfödare fågel Rosa Skattlådan.
– Exceptionell råvara är en mötesplats för producenter och kockar där vi utvecklar de bästa råvarorna i Sverige. Kockarna bedömer köttets utseende, mörhet, saftighet, konsistens och smak. Målet för uppfödarna är att nå minst 35 poäng och få klassningen ”Exceptionell råvara”, säger Stefan Eriksson, provningsledare.
Inom kategori NÖT erhöll Simon Renström från Strömsholms lantbruk diplom för korsningen Fjällko/Angus och Markus Lindström från Böja Stommen för rasen Wagyu/SRB.
Inom kategori GRIS belönades Richard Näslin, Gunnagård, för två produkter av rasen Linderöd respektive Mangalitza/Duroc samt Maria Ekholm, Blekslätten med rasen Magalitza/Linderöd.
Karolina Wilczynska, Rosa Skattlådan, premierades för tre produkter inom kategori FÅGEL av rasen Japansk vaktel, Skånsk blommehöna och Pärlhöna.

Kvalitetsintyg delades från Smakmötet 2019 delades ut till fr v Markus Lindström, Böja Stommen, Maria Ekholm, Blekslätten, Karolina Wilczynska, Rosa Skattlådan Simon Renström och Carolina Sundström, Strömsholms lantbruk. Saknas på bild gör Richard Näslin, Gunnagård.(Fotograf Mattias Tiedermann)
Exceptionell Råvaras Smakmöten är en unik mötesplats och ett jättemåste för hela Sverige

Kocken Linnea Apelman testar nötkött under smakmötet 2018
Linnea Apelman, kock:
En unik mötesplats
– Att alla olika led inom matrörelsen kan träffas – producenter, kockar, akademin – det ger ett unikt tillfälle att nätverka, säger Linnea Apelman, den enda kvinnliga kocken i den namnkunniga smakjuryn om 15 stjärnkockar.
Linnea Apelman har jobbat som kock i 8 år, men också varvat med studier. I höst ska hon studera vidare på Restauranghögskolan i Grythyttan.
– Jag tycker det är både roligt och viktigt att få förståelse för andra led i matkedjan, säger hon.
Tre gånger har hon varit med på Exceptionell Råvaras Smakmöten och bedömt kött.
– I år var det två av elva biffstockar av nötkött som var riktigt bra, säger hon, Och tre av sju kotlettrader.

Kocken Johan Gottberg
Johan Gottberg, kock:
Ett jättemåste för hela Sverige!
Johan Gottberg skräder inte orden när det gäller Smakmötets betydelse.
– Det är superintressant och ett jättemåste för hela Sverige, säger han. Tillsammans med kollegorna gör han tummen upp för Exceptionell Råvara.
– Smakmötena skapar en unik brygga mellan oss kockar och producenterna, säger Johan Gottberg och kockkollegan Fredrik Juhlin fyller i:
– Det är särskilt viktigt för oss som verkar i Stockholm.
Johan Gottberg kom tillbaka till Sverige år 2000 efter 12 års arbete som kock utomlands.
– Det var en chock, säger han. Nu har Sverige kommit ikapp jättemycket men det arbetet måste fortsätta.
För Johan är det viktigt att veta varifrån råvarorna kommer.
– Det finns ett intresse men också en skyldighet för oss som kockar att veta varifrån råvarorna kommer. Och att få kunskap om jobbet som görs före oss inom slakt och styckning.
Det är lite Kött-tombola

Märta Jansdotter, vd Gröna Gårdar
Det är lite Kött-tombola
– Svenskt kött har många djurvälfärdskvaliteter. Men det är lite av en kött-tombola när det gäller köttkvaliteten. Så beskriver Märta Jansdotter, vd på Gröna Gårdar, den svenska marknaden för nötkött. Hon är en stark förespråkare för en tydligare märkning så att kunden får kunskap om vad hen betalar för. Själva märker Gröna Gårdar allt nötkött med ras, kön, slaktålder, uppfödare och gård. Och hon ser gärna att fler gjorde det.
På sikt hoppas hon att även själva smakbedömningen i Exceptionell råvara kan differentieras i olika köttklasser.
– Som det är nu bedöms allt nötkött i en klass. Det blir lite som att jämföra äpplen med päron, säger hon.
Märta Jansdotter tycker att Smakmötena är viktiga och att Exceptionell Råvara fyller en viktig funktion.
– Det är bra att få ett kvitto på vilken kvalitet man kan leverera, men den stora grejen är nätverket, säger hon. Det uppstår saker i mötet mellan människor. Här kan det största slakteriet (KLS Ugglarps) möta ett av de minsta (Rafnaslakt) i en dialog. Sådant är viktigt för att motverka polarisering.
Gröna Gårdar förmedlar ekologiskt, gräsuppfött kött från ett 40-tal gårdar i Västsverige. Märta Jansdotters far, Jan Karlsson uppfödare på Bjällansås gård utanför Uddevalla, var med och startade företaget 2001. Idag har han 700 djur, främst korsningar av Aberdeen Angus och Hereford. Men också korsningar av Wagyu och Angus. Och det var en biffstock från ett av dessa djur, förmedlat av Hans Erik Holmqvist på Reco Meat, som uppnådde den högsta kvalitetsklassen -Exceptionell Råvara – vid 2018 års Smakmöte i Stockholm.
Smakmötena har lärt mig vad kockarna vill ha

Torbjörn Eriksson, Gymninge gård utanför Örebro.
Smakmötena har lärt mig vad kockarna vill ha
– Smakmötena som ordnas av Exceptionell Råvara har gett mig en helt annan förståelse för vad kockarna vill ha. Det säger Torbjörn Eriksson på Gymninge gård som levererar naturbeteskött från en av Sveriges största dikobesättningar.
– Till ett av Exceptionell Råvaras första utvecklingsmöten hade jag tagit med mig det som jag trodde var mitt bästa kött: En mörad biffstock från en 3 år gammal ungko. Den totalsågades av kockarna, berättar Torbjörn Eriksson.
Torbjörn Eriksson har tillsammans med sin bror byggt upp en dikobesättning om 300 moderdjur som håller strandängarna öppna runt fågelsjön Tysslingen utanför Örebro. Djuren är i huvudsak korsningar av Hereford och Angus. Med åren har bröderna blivit allt bättre på att få fram kvalitetskött.
– Jag tycker att jag fått bekräftelse på att djur som föds upp långsamt ger helt andra smaker. Och jag har förstått att lite äldre djur ofta är guldägg som motsvarar vad kockarna vill ha.
Fler borde certifiera sin produktion
Torbjörn Eriksson har certifierat sin uppfödning och följer de regler som gäller för Svenskt Sigills Naturbeteskött. Men han tycker att fler borde certifiera sin produktion.
– Jag är säker på att vi skulle kunna få fram 1 500 djur i veckan från marker som skulle kunna klassas som naturbete. Men idag får vi bara fram 30-40 djur. Trots att naturbeteskött är just det som efterfrågas av många kunder.
För butikerna är det avgörande att leverantörerna kan säkra jämna flöden.
– Ju mindre man är ju svårare är det att säkerställa så att varan finns i butiken varje vecka. Därför är det viktigt att samverka med andra, säger han.
– Vi är 4 aktiva uppfödare av Naturbeteskött men har en bas på 10 certifierade gårdar.
Torbjörn Eriksson är en av de ytterst få i Sverige som fått utmärkelsen Exceptionell Råvara för sitt kött. Kvalitetsintyget gällde en ko av rasen Aberdeen Angus och året var 2015.
– Det vare väldigt roligt och en bekräftelse på att vi jobbar rätt, säger han.
Ultraljud kan ge mer marmorerat kött

Biffstock av en korsning mellan Wagyu och Angus fick 40,05 poäng – 2018 års smakmötes högsta poäng och klassad som Exceptionell Råvara.
Ultraljud kan ge mer marmorerat kött
Ett mer marmorerat nötkött. Det kan bli resultatet av ett forskningsprojekt som mäter marmoreringsgraden med ultraljud på levande nötkreatur. Cecilia Lindahl från det svenska forskningsinstitutet RISE och nötköttsuppfödaren Torbjörn Eriksson från Gymninge gård är optimistiska om möjligheterna. Och på Växa Sverige planerar man nu en helt ny tjänst med ultraljudsscanning ute i nötkreatursbesättningar.
En marmorerad biff med intramuskulärt fett blir saftigare, smakrikare och kan hängmöras längre utan att bli torrt. Det är en viktig kvalitetsparameter som allt fler uppfödare vill kunna styra mot för att kunna leverera en högre köttkvalitet.
Marmoreringsgraden styrs av generna, muskeltypen och nötkreatursrasen men kan även variera inom raserna. Lätta raser, hondjur och äldre djur har mer marmorering. Det intramuskulära fettet ansätts relativt sent i djurets liv. Men den styrs också av tillväxthastighet och utfodringsintensitet.
Ett värdefullt hjälpmedel
Som hjälpmedel för att kunna välja rätt moderdjur, slakttidpunkt och utfodring kan scanning av djuren i en bruksbesättning bli ett värdefullt hjälpmedel.
Metoden används mycket i USA och Kanada. Tekniken är ofarlig och fungerar för både nöt och lammkött men är dyr och kräver certifierade tekniker – bara scanningsutrustningen kostar uppemot 200 000 kronor.
Själva scanningen skiljer sig inte från den som används inom humanvården. Ett högfrekvent ljud på mer än 20kHz skickas genom muskelvävnaden varvid fettet framträder tydligt.
I år och nästa år mäter forskare från RISE djur på svenska gårdar i samarbete med VÄXA Sverige. Fokus ligger på de fyra köttraserna Angus, Hereford, Charolais och Simmental.
Torbjörn Eriksson på Gymninge gård har fått sina djur scannade och han ser potentialen.
– Det kan bli en bra hjälp när man ska selektera moderdjur i en dikobesättning, säger han.
Med ett bra flöde av djur kan man få ned kostnaden till cirka 200 kronor per djur, eget arbete oräknat.
På Växa Sverige planerar man nu för att utveckla en tjänst med ultraljudsscanning.
Sex uppfödare fick klassen Exceptionell Råvara

Sex uppfödare nådde klassen Exceptionell råvara. Fr.v. Maria Ekholm, Blekslättens Gård, Erika Buskas-Wulff, Närsjö Gård, Markus Lindström Stommens Lantbruk, Maria & Björn Olsson, Viking Fågel, Munka Ljungby, Hans Erik Holmqvist, Reco Meat med en av uppfödarna – Märta Jansdotter från Gröna Gårdar.
Sex uppfödare fick utmärkelsen Exceptionell Råvara på Smakmötet 2018
Den 1 oktober 2018 premierades kött från sex uppfödare med kvalitetsintyget Exceptionell råvara – den absolut högsta råvaruklassen i Sverige som bara ett fåtal når upp till varje år. Klassningen sker efter en mycket noggrann provning av Sveriges kockelit vid ett årligt Smakmöte. En av dem som kammade hem det åtråvärda intyget var Markus Lindström med sitt kött från en 114 månader gammal mjölkko av rasen SRB.

Sex uppfödare nådde klassen Exceptionell råvara. Fr.v. Maria Ekholm, Blekslättens Gård, Erika Buskas-Wulff, Närsjö Gård, Markus Lindström Stommens Lantbruk, Maria & Björn Olsson, Viking Fågel, Munka Ljungby, Hans Erik Holmqvist, Reco Meat med en av uppfödarna – Märta Jansdotter från Gröna Gårdar.
-Jätteroligt, säger han. Det här är ett kvitto på att vi gjort rätt. Det skapar arbetsglädje och ger oss ytterligare motivation att fortsätta jobba med SRB-kor och köttkvalitet, säger Markus Lindström som driver Böja Stommen Lantbruk norr om Skövde tillsammans med sin familj.
Den mjölkko som Markus tävlade med gav inte bara ett högklassigt kött. Hon hade dessutom fött fyra kalvar och levererat 61 000 kilo mjölk under sin levnad.
– Hon var en stark och klok ledarko. Och hon slutgöddes under 14 månader.
Arbetet med att utveckla denna råvara har resulterat i SRBpremium, en uppfödarmanual och slaktkriterier med tydlig kvalitetsavgränsning för att kallas en premiumråvara. SRBpremium ägs av SRB-föreningen där ni även finner mer information.
Ytterligare en leverantör av nötkött fick två biffstockar klassade som Exceptionell råvara. Företaget Reco Meat som bland annat står bakom nordisk Wagyu, fick den allra högsta poängen för två korsningar mellan japansk Wagyu och Angus. En av uppfödarna var Jan Karlsson, grundare av Gröna Gårdar, som fött upp korsningsdjuret på sin gård utanför Uddevalla i Bohuslän. Hans dotter Märta Jansdotter tog emot priset.
Två grisuppfödare kammade också hem den heta utmärkelsen Exceptionell Råvara: Erika Buskas-Wulff på Närsjö gård i Sörmland med sin renrasiga Mangalitza kastrat och Maria Ekholm på Blekslättens gård i Dalsland med en renrasig sugga av samma ras.
Mangalitza är en ullig grisras med mycket insprängt fett i musklerna som bidrar till de höga smakerna. Maria Ekholm, en av veteranerna i Exceptionell Råvara, har sex gånger tidigare nått högsta kvalitetsklassen:
– Det är väldigt roligt att få utmärkelsen. Men det bästa med Exceptionell råvara är nog det nätverk av stjärnkockar, uppköpare och kollegor som de här smakmötena ger, säger hon.
Maria och Björn Olsson på Viking Fågel utanför Munka Ljungby i Skåne klarade också gränsen till Exceptionell Råvara med sin svenska Pekinganka.
– Vi är väldigt stolta över vår produktion och levererar till många av stjärnkrogarna. Men det är klart väldigt roligt att få en sån här utmärkelse. Det betyder mycket, säger Björn Olsson.
Viking Fågel har eget slakteri på gården och helt egna foderrecept. Gårdens ankor får en blandning av korn, havre, majs och gräsmjöl.
– Det är gräsmjölet som ger ankorna den vackra gula färgen, säger Björn Olsson.